TEUFELSBERG

Förra veckan åkte Tobias, Petter och jag till Teufelsberg!

Det är snart ett år sedan jag besökte berget för första gången (och jag varnar er, nu kommer det komma mer och mer "för ett år sedan..."-kommentarer. Varför? För att jag har bott här ett helt år nu! Okej, var bara tvungen att slänga in det!) och nu liksom då var det häftigt att gå upp längs med stigen uppför berget och känna historiens vingslag svinga runtomkring en. Jag har alltid trott att berget ursprungligen var en bunker, men min vän Wikipedia berättar en annan historia: här stod tydligen ett militärt tekniskt universitet, designat av självaste Albert Speer. Efter krigets slut försökte amerikanarna spränga bort skolan, men då de insåg att det inte funkade bestämde de sig istället för att ovanpå skolan bygga ett berg med en radarstation på. Materialet till berget tog de från ruinstaden Berlin, och kullen kallade de Teufelsberg, Djävulsberget.

Väl uppe de 80 metrarna ovanför resten av Berlin (...ja, det är ganska platt här annars) gäller det att hitta ett av hålen som finns i stängslet runtomkring området, se upp för eventuella vakter och hurtiga pensionärer på språng, och klättra in! Denna dag var det fullt av folk och verkligen ingen fara, men det beror lite på när man är där. I alla fall - första målet var att ta sig upp i kupolen! Uppför trappor och ännu fler trappor och däremellan se till att man inte trillar ned i hisschaktet som utan förvarning öppnar sig på en våning. Mycket obehagligt att tänka på vad som skulle hända om man skulle råka halka ned där.

När vi kommit några våningar upp märkte vi att det visst hade börjat snöa också, och då menar jag verkligen snöa. Vinden ven och de små vita kornen yrde medan vi kämpade oss högre och högre upp (passar dramaturgin också, vad lämpligt!), och på vägen kom Tobias på att han nog är höjdrädd också. Men! Allt var värt det när vi kom upp i kupolen och hörde ekot av vad vi precis sagt slå emot oss och studsa mellan väggarna. Dessutom var utsikten fantastisk, det man kunde se genom snöyran.

Efter kupolen tog vi en titt på några av de andra byggnaderna och därefter begav vi oss mot ett hål i stängslet och ut i friheten och sedan åkte vi hem till Petter och drack kaffe och såg av en slump hela Juholt-avgången live på TV. Har kanske inte så mycket med ett djävulsberg att göra, men ändå.